lördag 31 mars 2012

Clinic i Kungsör!

Har haft några galna veckor med lite för mycket att göra. Men ska inte klaga för jag har kul också. Men ibland är man lite av en tidsoptimist... Det har gått i full fart från morgon till kväll. Men då jag tycker det är kul att göra såker får jag nog vänja mig för jag är duktigt på att säga: "Men självklart, vad kul, jag kommer/det fixar jag!" Och mycket kul får jag vara med om så det är nog bara till att bli bättre på att planera.

Fick för en vecka sedan träningsförbud av min personliga coach. Kroppen vill inte riktigt. Så vila i en vecka, bra mat och lite extra järn så hoppas jag på förbättring på det planet också. Ser fram emot att nästa vecka få sätta på mig löpdojjorna igen och ge mig ut i skogen. Hoppas så att allt ska kännas bra igen. Blir stressad när jag inte kan träna som jag vill och känna att benen vill samma sak som jag. När kroppen är på min sida är det den perfekta avslappningen, många tänkar rensas ut och samtidigt som stressen också rinner av.

Men i morse bär det iväg på en av alla roliga saker jag får hitta på! På hala vintervägar med sommardäck på bilen körde jag på de krokiga vägarna till Kungsörs hundarena. Maria Brandel skulle hålla clinic i valpträning och Olle och jag var en av fyra demoekipage denna dag. Det är verkligen helt lysande att få vara demoekipage på hennes clinics. Mycket bättre träning för en ung hund är svårt att hitta.


Här lite bilder från dagen.





fredag 16 mars 2012

Ljuvliga ljuvliga valpar!

Var i Köping hos Maria i veckan. Hon har en liten kelpievalp hemma. Och oj så gulligt det är men aj vad ont det gör när de tuggar biter och drar. Men det är det värt. Är verkligen en liten charmig krabat, pigg och framåt på alla sätt. Envis och självständig som de flesta WK är.

Förutom ligga på golvet och kräla med hennes valp hann vi med lite träning också i Kungsörs arena. Tyckte Olle (och jag) var ofokuserad och fladdrig. Olle kan ju ursäkta sig med att han inte fyllt 9 månader ännu – tyvärr har jag ingen bra ursäkt, kan ju inte direkt skylla på min unga ålder... Men ofokuserad eller ej är han ett nöje att jobba med. Så glad och arbetsam och vill verkligen göra sitt bästa hela tiden, härligä härliga hund!

Innan jag styrde tillbaka mot Nyköping och jobbet så klev vi ut och fotade den lilla i dagsljuset också. Svårt att fota en så liten hund som är så kvick och där man inte kan räkna ut vilket håll det ska bära av mot. Men här kommer lite bilder, inte 100% bilder, men motivet är 100% gulligt!

 Min boll, min bara min!

 Att träna valp är det absolut roligaste!

Att lära sig vara still är viktigt för liten aktiv Kelpie.

Gulliga leksaker i söta färger är också viktigt!

 Liten Pippi!

Hoppa kan jag också.

 Sötast!

Som sagt, gulliga leksaker i rätt färger.

En ny liten stjärna!

söndag 4 mars 2012

Ett härligt avslut på en minnesrik vecka!

Så har en galen vecka tagit slut. Det har varit fullt schema från morgon till sen kväll. Vilket verkligen känns idag. Kroppen känns som jag festat varje kväll och sprungit 2 maraton under veckan. Men det är väl avsaknaden av sömn misstänker jag. Men jag ska inte klaga för en sekund. För veckan har varit en vecka jag sent kommer glömma.

När klockan ringde i morse var det tungt. Men när jag lyckades räta ut hjärnan och kom på att det stod heldag med lydnad i Norrköping blev det mycket lättare att ta sig ur sängens värme. Så veckans avslutades med en kall men härlig dag på Norrköping BK med Helené, Anna och Petra.

Alla hade vi räknat med en dag med vårsol men vi fick kyla istället, burr. Men vi hade himla trevligt ändå och träningen blev kanon och sista timmarna tittade solen fram lite.

Hade tänkt att fota lite då jag trodde det skulle bli fint väder. Men när man är genomkyld så är man inte så sugen på att hålla i en tung kall kamera. Men några få bilder blev det ialla fall på Helenés två härliga hundar!





fredag 2 mars 2012

Hektisk kontrastrik vecka – från glamour till den hårda verkligheten

Denna vecka är helt galen! Jag har som uppdrag att fota på Melodifestivalen. Jag har fotat uppbyggnaden av scenen. Från ishockeyrink till en makalös scen. Lottning, intervjuer av deltagarna, showen och det kommer avslutas med lite matfotografering i morgon – och så klart – efterfesten!

Har hunnit med välkomsfesten på Borggården i torsdags. Där hade jag nöjet att hamna bredvid kameramännen från detta jippo. Killen jag pratade mest med har varit med på 15 melodifestivalen och 8 euroschlager! Var kul att höra dem berätta som sitt jobb. Vilket tajt team det är som jobbar med det här. Alla var rörande överens om att dessa 6 veckor var deras bästa veckor på året. Vilket jag helt och hållet kan förstå – det är ett jippo utan dess like.

Idag på förmiddagen klev jag från fest och glamour till vardagens hårda allvar. En nära vän till min chef gick bort alldeles för tidigt efter en tids sjukdom. Och jag var ombedd att föreviga begravningen. Jag kände inte honom så väl, men tillräckligt för att veta att det var en underbar människa.

Kyrkan var helt fullsatt denna förmiddag och när alla gått vidare efter begravningen gick jag för att fota blommorna som då var utburna på kyrkogården. Satt där i detta hav av blommor på kyrkogården med min kamera och fotade medan tårarna rann.

Ett gäng ungdomar passerade kyrkogården. Hörde hur en kille sa: vi kan väl fråga? Nej, svarade en tjej, det kan man inte. Jag vände mig då om och sa att visst får man fråga. De undrade varför det var så väldigt många blommor. En väldigt omtyckt person har begravts idag som gick bort alldeles för tidigt – däräv den stora mängden blommor. I en stund blev de helt tysta och bara stod och tittade på alla blommor innan de tyst fortsatte sin väg. Verkligheten är inte alltid rättvis.

Här lite bilder från min fredag. 

Att fota en begravning är nog något av det jobbigaste jobb jag gjort, men också något som kändes som det viktigaste. 

Men en kyrka med sina stora fönster och fylld med blommor är väldigt vacker.

Satt där i min ensamhet och studerade alla dessa blommor denna soliga fredag. Sorgligt vackert.

 Tack och ett sista farväl
Vila i frid




Som sagt, kontrast var ordet för dagen. 
Dags för genrep på Rosvalla.

Sarah Dawn Finer! Verkar bara vara så där jättemysig som person.

 Rockkillarna som bjöd på rök och raketer!

 Och så måste man bara ha en bild på kvällens små dockor!

 Det man inte ser i TV, kamerakillarna. Kamerakillen längst bort har ett brutet revben efter lekt lite häftigt med sin son. Borde göra väldigt ont att bära på den utrustningen kan man tycka, aj aj aj.

Sean Banan, inte någon favorit. Men får erkänna att han steg några snäpp när Josefin och jag intervjuat honom i torsdags. Han var riktigt vettig då.

Youngblood! Tidigare dansare fick jag lära mig idag. Killen i luften har just gjort en volt och är påväg att landa.

Kamrer överallt. De kom ivägen hela tiden...