onsdag 27 januari 2016

Lite sök

Söket är så kul! Igår var jag var ute i skogen i min ensamhet tillsammans med min kelpie Hugo. Har alltid tyckt sökträning är kul, det är ett självständigt arbete som samtidigt ska utföras enligt ett system (om man tränar personsök för tävling). Och just det självständiga arbetet är det jag gillar. Att få hunden att utveckla sig själv – inte styras av mig varje steg. Och fördelen med hundträning är väl att man aldrig blir fullärd – finns alltid nytt att upptäcka.

Hugo jag tränar nu är ibland lite av en utmaning. Har ibland tänkt att jag kanske borde göra något annat med honom än just sök. Han, kan man väl säga, inte riktigt varit skapt för sök. Men jag är envis och vill ha en hund att träna sök med, så han får helt enkelt bli min sökhund, tänkte jag. Och bakom varje framgång lyser ju även flitens lampa, så jag får väl sätta en 100 watts lampa i min ;)

Skrev ett inlägg för en tid sedan som jag kallade "Att träna en Hugo". Få hundar har lärt mig så mycket som han, på så kort tid. Han tänker lite snurrigt ibland, är en orolig själ. Vore han människa skulle jag nog säga att han lider av en väldigt dålig självkänsla, självförtroende och har lite drag av autism ;) Men det är väl det som är charmigt med hundträning - när man får en hund som inte var som de andra – utvecklar det mig istället. Och Hugo har en fantastisk sak – och det är hans arbetskapacitet. Han lägger aldrig av, utan ställer upp så länge jag vill. Så när jag satt i 100 watt i "flitenslampa" så ställer han upp till 100%.

Jag tycker det viktigaste i söket är motivationen. Hunden ska kunna jobba länge och ibland i tuff terräng – då behöver motivationen vara hög. Har man en högmotiverad hund är inlärningen så mycket lättare. Lite skämtsamt kan man väl då säga att det bara planera din träning, så kommer du får en hund som går som tåget. Och just motivationen lägger jag mycket tid på. Ser till att min hund gillar belöningen jag har, vilket ibland kan kräva en hel del jobb. Det ger att motivationen att hitta "gubben" som gömt sig blir riktigt hög. Och att sen ta den motivationen och utveckla själva sökarbetet är det jag gillar mest. Få en hund som tar hänsyn till terräng, vindar etc i sitt sökarbete. Inte bara går "snygga slag". Mitt mål är att få en hund som anpassar sin sökslag efter hur terrängen ser ut. Är det kuperat och kanske mycket berg och bergskrevor vill jag att hunden tar sin tid att söka igenom området. Mer öppen terräng snabbare sökslag. En hund som kan hitta de kluriga legorna, höga, låga, jobba sig fram till figgen även om vittringsbilden gör att den får jobba hårt och kanske lämna vittringen för att söka ny väg fram.

Kanske just de hundarna inte alltid är de som plockar högst poäng på söktävlingar, men de får med sig sina gubbar in ;) Men vad är väl hundträning om man inte tränar så som man själv tycker är roligt och utvecklande!

Men med Hugo får jag erkänna att jag har fått ändra mina grundtankar lite. Och med honom har jag tränat mer system än med någon hund innan. Dels för att jag ofta är uppbokad på helgerna och inte alltid har möjlighet att träna med mitt härliga gäng här i Nyköping. Och då har jag fått lösa det med att träna sök med egen hand. Med Hugo kör jag systemträning själv. Jag kör ofta på banor där jag kört "vanligt sök" tidigare. Men kan även nyttja att jag kan köra sökslag i ny terräng som jag tycker vore nyttigt för honom att jobba i.

Då jag kör mycket på egen hand utan figuranter och egentligen lär honom sökslagen istället för söket just nu, ska det bli spännande att se resultatet när vi ger oss ut och tävlar lite mer. Får erkänna att det inte är den här biten som jag tycker är roligast. Men samtidigt kul att prova lite nytt och se vad det kan leda till i längden. Har valt att inte lägga in markeringar i den är träningen. Hade han varit skallmakör kanske jag hade gjort det. Men markeringarna är inte det som varit hans problem i söket, utan främsta problemet har varit att jobba sig ut längre än 30 meter. Under en lång tid hade han svårt att jobba sig ut. Det var då jag började köra på egen hand för att kunna köra mer pass och bara fokusera på att få honom att arbeta sig ut. Och efter en tid blev det ett sätt att få till träningspass när jag inte kunde träna i en grupp.

När jag var lite av en nybörjare i hundträningen sa jag emellanåt "det skulle jag aldrig göra". Eller den metoden passar inte mig. Med lite mer erfarenhet vet jag idag att jag gjort flera av de saker jag "aldrig" skulle göra. Och jag använder inte en metod – utan utgår från hunden och föraren. Det sätt som ger bästa resultat och som jag tycker det är kul att träna – blir det sätt jag tränar mina hundar. Har haft föredelen senaste åren att hålla många kurser i sök, uppletande och lydnad. Och det är väldigt lärorikt. Har ofta hamnat inför "problem" som jag aldrig sett tidigare. Detta gör att man utvecklas ännu mer. Har också lärt mig att det pratas mycket om olika "metoder och träningssätt". Jag har sett resultatet av en mängd olika. Och alla kan ge ett fantastiskt resultat. Men det som i slutänden ger det bästa resultatet tycker jag är när man själv tror på sättet man tränar och det är inte metoden, utan förarens känsla som ger resultatet.

Ja sökarbete, i alla former, är verkligen roligt att träna. När man sen tränar personsök har man ju också nöjet att ha ett härligt sökgäng att träna med och se deras hundar utvecklas! Så har ni inte provat sök, kanske det är dags – tar lite tid att få en riktigt bra sökhund, men ack så roligt man har på vägen!