onsdag 10 juni 2009

Tråkiga morgonpromenader

Eftersom jag har så pass nära till jobbet försöker jag gå så många dagar som möjligt. Har jag otur möter jag en man med sina två hundar. Han har noll koll på dem och idag missade jag att han kom och hann därmed inte svänga av och ta en annan väg. Då han misslyckas "fånga in" sinda hundar ropar han; Nu kommer de! Snabbt som ögat plockade jag upp Soya från backen.

Sist de kom dundrade sprang hon till skogs i förskräckelse och det tog en kvart innan hon var tillbaka hos mig. När vi kommer till stället där vi brukar möta dessa hundar går hon numera bakom mig, rädd för att de ska komma igen. Nisse satt kvar där jag satt honom den gången, men skakade i kroppen och morrade åt hunden som studsade runt honom. Tror att blir han tillräckligt pressad av den hundens påflugna ouppfostrade sätt eller att även den andra kommer fram, så kan det nog bli lite mycket för min lilla Kelpie och han kan nog försöka nypa till dem för att komma undan. Han gillar inte främmande hundar som kommer flygande och blir rädd och osäker på hur han ska hantera en sådan situation. Jag vill därför undvika sådana situationer. Idag blev jag arg och jagade bort hunden som kom.

Ägaren är mycket arg på mig för att jag kritiserar hans hundhållning. Visst kan jag förstå att han inte gillar att jag skäller på honom. Men jag står för att jag tycker att ska man ha sin hund lös ska man ha koll på den. Självklart kan det bli tokigt ibland om man missar att någon kommer runt knuten på stigen men då ska man kunna ropa in sin hund direkt.

Lite nyfiken är jag vad som händer den dagen hans hundar springer fram till unga tjejen med sin Amstaff (eller är det en Pitbull) som jag brukar möta i samma område. Den hunden är alltid kopplad, men vad gör det när mannens hundar kommer dundrade fram och därav också kan uppfattas hotfullt och den andra hunden känner att han borde försvara sig direkt...

Fick en bild Max från Soyas förra kull. Han var den kaxigaste i kullen då och också den som lärde sig klättra upp för kompostgallret vid 7 veckors ålder. Än idag är han ett riktigt busfrö som hittar på många hyss hemma. Tur att husse och matte har ett stort tålamod med denna energiska lilla hund.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar