När man är blåst!

Ibland är jag så blåögd så jag blir trött på mig själv.

På grund av lite olika saker blev jag i behov av en ny bil lite kvickt.

Då jag hatar att köpa bil så bestämde jag mig för att åka till en bilhandlare. Valde den bilhandlare i stan som jag genom jobbet haft mycket kontakt med. En person som jag tycker är trevlig. Tänkte också i min enfald att jag skulle få lite extra hjälp då vi har en arbetsrelation. Trodde han skulle hjälpa mig att hitta en bil som passar mig och mina behov.

Han frågade vad jag ville ha och jag sa en bil som håller och inte går sönder på ett bra, så gärna lite mil, en kombi, billig i drift. Blev visad några olika modeller och provkörde en blå kombi som var en rätt liten kombi om man jämför med t ex Volvo. Den drar 0,8 blandad körning, sa försäljaren. Den var ljuvlig att köra och som tjej faller man lätt för utseende och att den var skön att sitta i. Kombi som kombi tänkte jag och liten och smidig och billig att köra och endast 4700 mil – så den håller många mil till. Han sa att det är en riktigt bra bil och med så lite mil kommer den rulla länge utan bekymmer. Så jag slog till.

Fem dagar senare märkte jag något konstigt när jag körde till hundklubben. Sluta larva dig, tänkte jag. Bilen är f-n nästan ny, så klart den inte går sönder. Men när jag sen körde hem gick den knappt framåt. De tog tillbaka och fixade den, men jag ville häva köpet. Försökte med ångervecka, vilket jag då lärde mig att man inte har när man köper bil.

Fick ta tillbaka bilen. Insåg snart att sätesvärmaren inte funkade. När man stänger luckan bak slår luckan i så lacken försvinner. Den visade sig också ha en snittförbrukning på 1 liter milen. Långkör man den i normal hastighet kan man komma ner till 0,9. Råkar du gasa hamnar den på en bra bit över litern. Han hade sålt mig en liten combi med stor motor. Lättlurad som jag är...

Tog några dagar senare den lilla blå och körde norrut för att träna hund i Kloten vid gränsen till dalarna. Ett område man har har lite dålig täckning på telefonen. Hade en underbar helg. När alla åkt hemåt på söndagen och jag startade bilen för att köra mina tre timmar hem började varningslampor lysa och texter med varningar komma upp i min lilla bil.

Där stod jag mitt i skogen ensam med en bil som gick att köra i ca 70-80 km i timmen innan den började skaka, i längre uppförsbackar gick det bitvis i knapp 40 km/tim. Men utan något direkt val så körde jag till jag hade täckning på mobilen och fick då tag i en av mekanikerna från bilfirman. Han sa att den var ok att köra bara jag körde sakta. Ingen kul färd hem vill jag påstå.

Åter tillbaka till verkstaden. Nytt fel sa de. Inte nytt fel sa en annan. Jag vill inte ha bilen sa jag. Mitt första krav var en bil som funkar. Bara otur sa försäljaren. Men erkänner att han inte skulle vilja vara återförsäljare på Peugeot. Men att de brukar funka hyfsat upp till 15.000 mil...

Så nu har han gett mig ett erbjudande att få lämna tillbaka bilen mot att jag köper en annan på firman. Ett specialarrangemang bara för dig, sa han. Tryckte på hur snäll han är. Men hur snäll då. Bilen jag köpte har jag insett var rejält dyrare än på de som ligger på blocket. Bilen han vill sälja till mig har samma pris som en exakt likadan med samma bil på en annan firma, men den bilen är två år nyare. Och då skulle jag betala ytterligare 25.000 över det priset. Så först tjänar han pengar på den första bilen. Tar tillbaka den och tjänar sen rejält med pengar på nästa bil jag köper av honom.

Var i den här situationen är han snäll mot mig, som han säger? Jag känner mig bara blåst.