Teknikberoende

När internet började dyka upp i vår värld var jag skeptisk. Sa till och med meningen: Internet – det är bara en fluga som kommer försvinna... Hade lite fel där får jag väl erkänna.

För en tid sedan skaffade jag mig en iPhone. Har velat ha en sedan en kollega sa att ryktet gick Apple skulle komma med en telefon. Som den Mac-fan jag är så hamnade den snabbt på önskelistan. Och så för några månader sedan skaffade jag äntligen Apples telefon. Det tog bara några veckor innan jag var beroende och undrade hur jag klarat mig innan. Jag kollar mail, FB, puls, sträckor jag går, GPS när jag spårar med hunden för att inte gå vilse, spel, internet, ekonomikoll, inköpslistor, recept, filmar, fotar, lyssnar på musik. Ja, det är märkligt hur mycket som ryms i en liten svart plastbit – makalös liten makapär.

Och häromdagen dyk en pryl upp till i mitt hem – Garmin Forerunner 305. En klocka som mäter puls, tid per km, distans, väg. Den varnar för olika pulslägen, lägger upp träningspass har en "träningskamrat" som du kan plocka fram om du önskar, springer du vilse tar den dig hem och en hel del annat. Får se om det är prylen att ta min löpning till nya höjder. Dags för kärringen att öka tempot i skogen har jag insett och då får väl framtiden visa om det var ytterligare en pryl jag behövde för att nå mina mål.

Känns som jag börjar bli lite teknikberoende...

Men i påskas åkte jag till Ulricehamn och hälsade på en kompis och där funkade inte uppkopplingen så bra – rätt så skönt faktiskt att vet att alternativet att sätta sig och surfa och läsa mail inte fanns under några dagar. Men får erkänna att så snart jag satt mig i bilen och kommit inom "täckningsområde" genast kopplade upp mig...

Här spenderade jag och hundarna påskhelgen. Trevligt sällskap, hundträning, god mat och vackert väder – vad kan man mer önska. Skulle väl då vara det där med uppkopplingsmöjligheter...