Härliga helger!

I helgen har jag haft nöjet att vara i Hjortkvarn och hållit lydnadskurs för ett gäng härliga beauceroner och deras ambitiösa ägare.

Tycker det är så kul att hålla kurs. Är helt slut när jag kommer hem, men det är det så värt. Ekipagen den här helgen har jag alla träffat tidigare och det gör det ännu roligare. Att få se hur de utvecklats från förra gången vi sågs och se hur de saker vi pratade om förra gången har utvecklats och hur tipsen jag gav har gett för resultat i utvecklingen. Att jag sen samtidigt ökar min egna kunskap vid varje kurstillfälle är en extra bonus. Genom kurserna får jag se så många olika hundar och ekipage och lär mig någon nytt varje gång. Genom att få ekipage på kurs flera gånger och därigenom kunna följa deras utveckling är så roligt. Att faktiskt få se hur mina tips och råd funkar i längden. Gav jag dem tips som har funkat? Förklarade jag på rätt sätt så de förstod exakt vad jag menade? Alla dessa frågor får man svar på när man träffas vid flera tillfällen. Och ger mig också glädjen och nöjet att få hjälpa och se deras fortsatt utveckling.

Vill också ge en stor eloge till min vän Eva som har Silogårdens Kennel. Hon lägger ett enormt engagemang i sin avel och i sina valpköpare. Förra helgen hade hon kennelläger där jag tror det var över 30 stycken som kom och den här helgen hade hon ordnat lydnadsläger. Jag har känt Eva i många år och det är kul att se vilka bra hundar hon har fått fram. Jag vet också hur mycket tanke och arbete hon lägger bakom sin avel. Är tacksam att få vara en av de som får möjligheten att komma och hålla kurs för hennes fina hundar och duktiga valpköpare!

En tur till min variant av Blåkulla!

Imponerade att driften att valla kan vara så stor hos vallhundarna. Finns det får i närheten är det som vallhunden lägger all sin fokus på. Får den valla väljer den bort allt runt. Vet första gången jag vallade med Nisse med en höglöpande tik. Hon var "hjälphund" på en kurs och var runt Nisse hela tiden för att hjälpa till när det behövdes. Inte en gång tittade han åt hennes håll. När vi sen vara klara och gick bort från fåren trippade han genast fram till henne och började sprätta runt henne som en tupp. I all annan träning är det belöningen mina hundar jobbar för. Att ligga rätt i mängden belöning och få fram den fokus och intensitet vi vill ha och samtidigt få det att hålla när vi hamnar i en tävlingssituation och belöningarna dröjer – en svår balans om man vill lyckas riktigt bra på tävling. I vallningen vill de bara få fortsätta valla. Belöningen blir just att fortsätta. Det går inte att komma ifrån att det är häftigt, riktigt häftigt.

Hugo och jag kämpar på i vallningen. Han har det inte alltid lätt med en gröning som mig. Men som tur är har jag duktiga personer att träna för och be om hjälp. Så det ska nog komma till ett godkänt vallprov i framtiden. Är kul att pyssla med något där jag är helt grön och bitvis inte förstår någonting alls. Men dagens höjdpunkt var hans högerhämt som var riktigt bra, kul när det ser ut som det ska. Att det sen körde ihop sig en stund kan vi ju skriva upp på den långa listan på vad vi behöver träna på ;)

Passade på att fota Lottas härliga Border collies Tindra och App. Det är svårt att fota vallning då rörelserna som bitvis är så snabba och lite svåra att förutse och sen var det fåren som har en förmåga att röra sig åt "fel håll" just när jag fått ett bra läge. Men Lottas hundar är duktiga och styrbara vallhundar. Så med kameran i högsta hugg, hojtandes "lite höger, stanna, nu fram sakta, lite höger, nu stanna!! framfram..." Imponerad av Lotta och hennes hundar som lyckats följa mina lätt galna önskemål var jag vill ha dem och fåren. Mer bilder finns på www.kerje.se

När regnet öser ner!

Där låg jag under en gran medans regnet snattrade på mig. Hade försökt vika upp kragen på jackan och vinklat min sylvester för att skydda ansiktet mot regnet. Först regnade det lite stilla men efter en stund kom en rejält skur som smällde mot mina regnkläder. Jag låg där tyst och lyssnade för att försöka höra något mellan regndropparna som nu slog med kraft emot mig. Efter en stund hörde jag prassel och ett flåsande som rörde sig en bit från mig för att sen försvinna iväg igen. Regnet fortsatte att ösa ner på mig och jag undrade om jag skulle behöva ligga gömd länge till. Men sen hörde jag flåsandet igen – och nu kom det i full fart mot mig mellan buskarna.

Några av mina härligaste dagar på året spenderar jag i Kloten med att träna hund i ett gott gäng. Men den här gången kan vi inte skryta med bra väder. Det regnade nästa alla dagarna. Men som den hundtok man är så håller ju inte väder en inne. Den delen av garderoben som innehåller Gore-tex och andra regnkläder brukar ju ta upp en stor del i hundägarens garderob. Och så finns det ju torkskåp att hänga kläderna i när man kommer tillbaka till stugan.

Det huvudsakliga på schemat i Kloten är sökträning. Hugo är inte hunden som har gått från klarhet till klarhet. Han är en högtempererad halvgalen barnslig tok som är hur charmig som helst men emellanåt lämnar sin lilla hjärncell hemma. I söket har han varit lite "snurrig". Mycket vilja men riktigt åt rätt håll alla gånger. Men dessa dagar i Kloten började han kännas som en sökhund. Så hur mycket det än regnade på mig dessa dagar har det varit så väl värt att sitta under en blöt gran när regnet öser ner!

Då det regnat har jag inte fotat så mycket men en dag hölls sig regnet på annat håll.

 Snart dags för det prestigefyllda "Kloten-mästerskapet"

  Curre och Dåna.

  Lunchdax! Bland det viktigaste i hundträning. Här är Anders i full gång med att få lite bättre glöd.

  Liten blir stor och nu har stor börjat bli gammal. Nisses kullbror Trix. Lika grå om näsan som Nisse. Bröderna fyller tio om några månader.

 Det pratas mycket om belöningsplaceringar när det kommer till hundträning. Lise-lotts placering tycker jag är i toppklass :)

  Viktigt med att föra protokoll i dagens tre grenar. Uppletande där de ska ta dem i rätt ordning. Springa fort och stå till länge var mästerskaps-grenarna. Hugo hade svårt på uppletet men springer rätt fort och är bra på att hålla sin stadga, så vi tog en ärofylld tredje-plats.

Dåna lämnar lösrullen till husse. 

Nisse fick till sin stora glädje även han vara med i Kloten-mästerkapen tillsammans med Petra. Han gjorde ett fint uppletande, men förstod inte varför man ska stå länge när man kan lägga sig istället...

Ewas lilla söta Rio är redo!

Loui har lite svårt att hålla sig i rutan när det kommer till upplet. Men imponerar stort på hur han jobbar och hur länge han kan jobba utan att ta ner på tempot. Men så har ju matte en anka i byxkanten!

Lite bitter...

Mot slutet av hösten förra året började jag valla med Hugo. Fick vara och valla hos fantastiska Monica och deras får. Samtidigt kom jag med på kurs för Peter i Norrköping där jag fick komma en timme åt gången med jämna mellanrum. Passade mig perfekt, då kunde jag åka hem och träna på läxorna till nästa tillfälle. Bestämde mig då att ge vallningen lite mer tid och satte upp som mål att starta i Novisklassen på mästerskapen i augusti. Vi har alla brist med tid och jag tränar både vallning, sök, spår och lydnad med Hugo så tiden försvinner ibland. Men bestämde mig för att vallningen skulle få en högre prioritet med bekostnad på de andra grenarna. Novisklass och sen ett riktigt vallprov, sen skulle jag bestämma mig hur vidare jag skulle fortsätta satsa på vallningen eller inte.

Att vara en nybörjare och ta sig till att få en hund klar att gå ett vallprov är en lång väg. Många krokar blir det på vägen för en novis som jag. Men tisdagen den 15 juni var jag på kurs för Peter och körde igenom ett VP. Inte vackert men det gick. På kvällen anmälde jag mig till min första "valltävling" – en fantastisk känsla! Det kvittar nog vad man sätter upp för mål, det är häftigt när man når dem.

Tyvärr fick Hugo hög feber några dagar senare. Visade sig vara anaplasma (fästingsmitta). Så det blev ingen Novisklass för oss. Har försökt att inte vara bitter, men det går inte så bra...

Så till helgen som varit åkte jag och Annica till Halland eller rättare sagt till Tvååker och Öströö Fårfarm för att se på Working Kelpie mästerskapen – utan Hugo.

Men vi hade ändå två härliga dagar. Jag fotograferade mest hela tiden. Vilket också gör att man är väldigt uppmärksam på vad som sker och händer. Samt att jag till stor del stod vid domaren Peter och hörde mycket av vad hans kommentarer om hundarna och förarna.

Förra året kunde jag inte mycket om vallning, men i år har jag i alla fall kommit igång själv med vallningen och dess värld börjar öppna sig för mig. Så det var väldigt intressant att se alla hundar och dess förare. Man behöver alltid ha en målbild framför sig när man själv tränar sin hund. Det har jag haft lite svårt för i vallningen för jag har sett för lite vallning. Men efter två dagar med bara vallning börjar även den banken att fyllas på lite grann.

Men det jag tror jag fick mest av allt fick med mig var en massa inspiration att träna vidare. Så nu planeras nästa års mål inför WK-mästerskapen. Ska se om jag kanske vågar satsa på Bonnklassen – men då krävs det träning, träning och åter träning. Vi är ju noviser både jag och Hugo. Men hujja vad kul det skulle vara!

Här lite bilder. Mer bilder finns att se i mitt galleri på min hemsida kerje.se

Här en kille som jag tyckte gjorde bra ifrån sig i fållan. Lugn och fin och lugnt väntade på att han behövdes.

Och helt klart snyggast i gänget. Snygg-Dany, Hugos pappa med matte Ingegerd i bakgrunden. Dany i full fart för att hämta fåren som ska in i fållan.

Många rumpbilder blev det...

Min förra hund Olles syster Pinna. Som tillsammans med matte Maria var de som gav mig väldigt många målbilder. Matte är lugn och koncentrerad och hunden följsam med mycket känsla för får. Ett riktigt fint ekipage!

Jag smyger sakta sakta... Gillar rumpbilderna! Om jag minns rätt på rumpan är det är en norsk liten dam som jag verkligen gillade.

Peter har genomgång inför Novisklassen. Jag var inte bitter alls...

Så här frustrerad blir man när ett litet får smiter lite kvickt utanför rännan i mästerskapsklassen ;) 

Mycket kroppsspråk i alla former blir det i vallning. Önskar nästan att jag filmat och kunnat sätta ihop ett klipp med musik. Skulle nog se ut som en mycket märklig dans i en fårhage.

Genomgång inför helgens första klass, Bonnklassen – kan jag lyckas träna så väl att jag platsar i det här gänget med min Hugo!?

Tåme och kurser!

Sommarens ledighet börjar lida mot sitt slut. Att sommarens veckor ska gå så himla fort!

Jag började semestern med att åka till norrland och vara instruktör på Tåme-lägret. Det är ett häftigt läger, nästa alla bor på området och det är mycket välarrangerat. Funderar du på att åka på läger nästa sommar kan jag varmt rekommendera Tåme. Passa på att gå på ett riktigt kul läger och samtidigt få njuta av vackra Sverige. Kanske kombinera en norrlandssemester med ett norrlandsläger! När jag sen kom tillbaka var det nästa direkt dags för Nyköpings egna läger i dagarna tre. Även här var det ett toppenläger med härliga deltagare.

Senaste tiden har jag haft turen att få hålla en hel del kurser. Jag tycker det är så roligt! Dels att kunna ge tips och råd till deltagarna och ge dem lite extra inspiration att komma vidare med sin träning. Men också för att jag lär mig så mycket. Man behöver hitta lösningar som passar just den hunden och den föraren – vilket får mig att tänka till lite extra. Verkligen fundera igenom vad det är exakt jag är ute efter och vad det ska leda till och varför. Vill att de ska ha med sig träningstips som de själva kan jobba vidare med och utveckla när de kommer hem. Det blir också ofta intressanta diskussioner, speciellt när man tränar flera dagar tillsammans. Det finns mycket kompetens inom en grupp på kurs och tillsammans kan man hitta en hel del intressanta tankar och idéer att ta med sig.

Det var en hel del som ville ha sin hundar fotade på Tåme. Så här kommer lite bilder på ett gäng hundar som fick roa sig en vecka på Tåme-lägret.

För er som vill kika på mer hundbilder finns det numera ett galleri på min hemsida kerje.se där man kan se en mängd olika hundbilder (och lite annat) och även köpa om man önskar.