Min fantastiska Nisse!

I söndags bar det av mot Katrineholm och söktävling. Har mina bekymmer med att han inte alltid tag rullen så jag hade inte så höga planer för dagen. Spenderade vänttiden med att bland annat prata labrador med Lennart. Jag är lite sugen på att köpa en jaktlabbe som nästa hund.

Banan var riktigt trevlig. Och till min lycka (vilket nog ibland hördes) markerade lilla kelpien gubbe efter gubbe i skogen. Så när jag passerat 200-skylten insåg jag att alla figgar var inne och att han gått bra. Fick lite hjärnsläpp på slutet och skickade väldigt tätt – det läskiga är att jag tyckte jag skickade glest. Säger väl en del om min skogskänsla. Men gick därifrån med betyg 9.75.

Uppletrutan var i min och Nisse smak. Rätt så öppen och vinden var lagom. Han har blivit mycket bättre på uppletande bara de sista halvåret. Jobbar mer systematiskt och söker själv av på en kanonbra sätt – betyg 10!

Undrar om han kommer hålla ihop tänkte jag när jag gick in på lydnaden. Konditionen är inte 100% och han är en lågtempererad hund och jag körde honom hårt på söket, så han var rätt trött. Det märktes lite på fria följet där han var lite okoncentrerad och inte riktigt med. Även på krypet som han tycker är tungt när han är trött och på inkallningen där han tappar trycket lite. Men det är till en klar fördel i framåtsändandet där jag fick 9-10!!

Vi slutade på otroliga 624!! Känns lite ofattbart faktiskt att jag och min lilla Kelpie kan ha ett sådant flyt att vi gör så höga poäng.

Nisse fick ett stort, stort tuggben som belöning. Tror själv att han var rätt nöjd med sig själv.

Min härlig hund!

Bilden är några år gammal – inte trodde jag då att vi skulle kunna göra så fina resultat. Men han är en lite stjärna – brås kanske lite på far hans – Jim har varit en fantastisk hund i unga dar. Hans högsta poäng var 638,5 om jag minns rätt.