Simsalabim...

Trodde väl själv inte att det skulle funka. Men efter nästan 4 månaders uppehåll från söket och ett litet simsalabim och viftande med händerna framför Kelpien samtidigt som jag sa "du har numera inga problem med rullen...", hoppades jag ialla falla att första sökpasset skulle gå förbi utan problem. Tänkte att han kanske "nollställt" sig under detta långa uppehåll. Men icke. En övergasad kelpie och rullmarkering funkar inte så bra ihop. Ska ut här i eftermiddag och göra nytt försök och se om hans hjärna ramlat tillbaka på rätt plats – och matte ska planera lite bättre.

Igår var jag med Mattias till Lindjax och tittade på valpar. Han ska ju ha en Malle. Har aldrig träffat Sverker och Anette så det var kul att få göra det – väldans trevliga människor. Kullen verkade väldigt trevlig om man nu gillar små pirayor. En av valparna var bara för mycket i mina ögon. Hängde sig fast i kläder eller helst av allt någon kroppsdel och vägrade släppa – och då menar jag verkligen att han helt vägrade släppa. En värsting, inget jag gillar, ställer bara till det för ägaren.

Jag fastnade för en av de mindre hanarna. Han var lite mer stillsam, hälsade lite först innan han började tugga efter kläder och händer. Han gick även att styra över från kläder och händer till en nalle som jag hade till hands. Anette kallade honom Pongo – får se vilken hund de väljer åt Mattias – jag håller tummarna för att det blir Pongo!

Man kan verkligen sitta i timmar och titta på valpar som leker med varandra – men helst inte tuggar på en annan!

Mat-attack – 10 hungriga som alla vill vara först och få mest.

Riktiga matvrak - den här valpen hängde kvar länge vid matskålarna även efter det var slut – kan ju missat något.

Ljuvligt gulligt med valpar!

Även pirayor kan vara söta när de är still.

Malle-ligan påväg mot anfall – varning för sylvassa tänder... 

 Lilla "Pongo" som fångade min uppmärksamhet.

Hej då!